Bildtext från vänster: Tonny Borg - Ägare, Teddy Nilsson (SD)- Kommunstyrelsens ordförande
Den 12 februari genomfördes ett officiellt företagsbesök på Kågeröd Flak och svets. På plats togs kommunstyrelsens ordförande Teddy Nilsson (SD) och tf. näringslivsansvarig Teodor Isaksson emot av ägaren Tonny Borg.
Kågeröd Flak och Svets är ett företag som bär mycket av den landsbygdslogik som inte alltid syns i statistik: man löser problem, håller fordon rullande och bygger vidare på relationer som ofta sträcker sig över decennier. Vid kommunens företagsbesök fick vi följa verksamheten på nära håll – från verkstadsgolvet till de praktiska frågorna som avgör om en mindre industri kan växa, effektivisera och fortsätta vara relevant i takt med att omvärlden förändras.
Företaget startades 1986, och Tonny kom in i verksamheten tidigt efter värnplikten. Sedan dess har det i praktiken varit ett långt yrkesliv i samma miljö – med skiftet från ”mycket mekanik” till en allt mer data- och eldriven verklighet. Bilden som växte fram under samtalet var tydlig: dagens fordon och påbyggnationer kräver bred kompetens, mer felsökning och större förmåga att kombinera delsystem. Samtidigt blir konsekvensen när något går fel större än förr, driftsäkerheten kan vara högre, men när det väl stannar blir det totalstopp, eftersom man inte längre kan arbeta runt på samma sätt utan programmering, specifika verktyg och ibland externa behörigheter.
I dag är teamet omkring tio personer på golvet (med ytterligare en på väg in), och det märks att personalen är navet i verksamheten. Här lyftes en återkommande poäng: intresse och temperament väger ofta tyngre än formell utbildning. De som trivs och stannar är de som klarar variationen – att ena dagen svetsa, nästa dag felsöka el, och tredje dagen bygga en lösning som inte finns som standard.
Flera har varit kvar i decennier, och även pensionerade kollegor kan ringas in när ”gamla kunskaper” plötsligt blir relevanta igen. Det är en styrka, men också en sårbarhet: mycket kompetens sitter i erfarenhet och i huvuden, samtidigt som nyrekrytering påverkas av att få personer söker ett arbetsliv med den belastning och oförutsägbarhet som små verkstäder ofta innebär.
Samtalet rörde också en konkret fråga som påverkat företaget länge: mark, stängsel och kontaktvägar mot större aktörer som Trafikverket. Det beskrevs som tidskrävande att ens hitta rätt ingång, och när man väl gör det kan man behöva hantera flera parallella kontaktpersoner som alla måste titta, dokumentera och skriva varsin del.
För en liten verksamhet med hög beläggning blir den typen av processer extra kostsamma – inte bara i tid, utan i belastning av skiftat fokus. Det är också här kommunen har en tydlig roll som vägvisare, att hjälpa eller vägleda företagare till rätt person, i rätt ordning, så att frågor inte fastnar i tystnad mellan möten och personalbyten.
En annan tydlig tråd var hur affären i praktiken byggs: inte via formella serviceavtal, utan via relationer och tillit. Kunderna återkommer för att företaget ställer upp, minns historiken på fordonen och tar ansvar när det behövs. Det är sällan billigast – men det är pålitligt, och i en bransch där stillestånd är dyrt är det ofta den logiken som styr.
Samtidigt förändras produktionen: förr kunde en större tippbil byggas på hundratals timmar, medan dagens uppdrag kan kräva 1 400–1 700 timmar per fordon, med fler delsystem och mer samordning. Man köper mer halvfabrikat, vilket kan vara effektivt – men innebär också en risk att praktisk kunskap tappas om man inte aktivt säkrar lärandet.
Det fanns också ett större perspektiv kring kompetensförsörjningen. Företaget beskrev behov av fler som faktiskt kan arbeta praktiskt och brett – maskin- och verkstadsvana personer som klarar verkstadens verklighet. Samtidigt är det svårt att ta emot elever om upplägget inte matchar vardagen; om man får “för lite av allt” blir det varken utbildning eller produktion. Här blir kopplingen till yrkesspåret och mer platsförlagt lärande central, utan en fungerande bro mellan utbildning och verklig verkstad riskerar tillväxten att utebli, oavsett efterfrågan.
Mot slutet av besöket landade samtalet i det som ofta är kärnan i småföretagande: vardagens intensitet. När resurserna är tighta och planeringen ibland sker klockan tre på natten blir varje extra process, varje oklar kontaktväg och varje missad återkoppling en riskfaktor. Samtidigt finns en tydlig stolthet i att lösa saker, hålla ihop laget och fortsätta utveckla verksamheten utan att tappa fotfästet.
“Kågeröd Flak och Svets är ett tydligt exempel på vad lokal industri bygger på – problemlösning, yrkesskicklighet och långsiktiga relationer. Den typen av verksamhet är viktig för både näringslivet och kommunen som helhet. Det är värdefullt att föra en kontinuerlig dialog om hur företag och kommunal förvaltning kan samverka och skapa goda förutsättningar för fortsatt utveckling.”
– Teddy Nilsson (SD), kommunstyrelsens ordförande
Svalövs kommun tackar för besöket och ser fram emot fortsatt dialog.
De officiella företagsbesöken är en del av kommunens arbete för att stärka näringslivsklimatet och skapa bättre förutsättningar för företag att verka och utvecklas lokalt. Vill ditt företag också ha besök? Kontakta oss på naringsliv(@)svalov.se.
